Alexsliv

Jag är så förrvirrad så jag vet inte vad.
De som kallar sig mina "vänner" tycker
jag hör av mig skit dåligt och inte har tid
för dom, men det är ju för att de vill göra
något när jag är bokad med annat redan.
Men jag lovar dom att jag hör av mig när
jag vet att jag har tid till att göra något,
och när jag väl hör av mig så kan dom inte
ens svara på sms/när jag ringer. Lite svårt
att mötas på mitten så jag börjat tröttna.
Jag försöker ju så gott jag kan med att vara
alla till lags men det funkar ju inte om man
ignorerar mig när jag väl försöker göra det
rätta. Blir så trött och förvirrad så jag kommer
sluta med att försöka vara alla till lags, jag ger
upp hoppet på att mina "vänner" kommer
ändra sig och ens kunna skriva ett sms att
dom inte kan eller att det är annat dom har
att göra, men ett svar är ju allt man begär.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
För att vara förvirrad är det jobbigaste jag
vet och jag vet inte hur jag ska hantera det.
För jag grubblar ju alltid på om det är mitt fel
vad jag har gjort för något för att det ska bli
såhär? Jag har så många frågor och vet att
jag inte kommer få svar på dom.

Jag söker tröst hos min sambo utan att kunna
förklara för honom varför jag gör det eftersom
jag inte själv vet vad det är som egentligen
skaver hos mina "vänner". Jag brukar inte vara
den som står utan svar såhär länge, jag brukar
hitta dom på något sätt, men denna gång är jag
låst och vilsen och jag vet att jag borde gräva ner
detta för det är meningslöst. Men på något sätt
så kan jag inte bara släppa detta. Om det är
hormoner eller inte har jag inte en aning om men
vi får se hur allt blir.

Idag ska jag försöka måla det mesta på huset,
för nu är bygget klart så bara att måla bräder.
Känns skit bra och äntligen så är det inte så
mycket folk som ska springa här hemma om
dagarna, jag får min frihetskänsla tillbaka
i mitt hem, mitt privatliv, eller jag snart
när målningen är klar vill säga.

Jag är inte pepp på att träffa någon idag,
så blir väl att vara med svärföräldrarna
och måla/äta så gott det går innan det
blir målarfolk här. Får hoppas att det inte
blir många målare. BYEBYE!