Alexsliv

Man ska ju blicka framåt. Det är ju så man får ett avslutat kapitel på det förflutna. Men varför ska man börja gräva i det förflutna för att kunna blicka framåt? Då är det ju inte ett oavslutat kapitel.
Människor är så röriga i sina tankegångar tycker jag. Varför inte låta det förflutna vara om det inte är ett bra förflutet, då kan man ju prata och dela med sig av det men det är ju en helt annan sak. Det är ju inget man går vidare ifrån för att man mår dåligt eller blir på dåligt humör av. Det är ju något man alltid vill komma ihåg oh minnas. Det vill man ju alltid dela med dig av.

Man måste ju kunna glömma det smärtsamma och dåliga för att komma fram i livet och kunna bygga upp självförtroendet om man ligger på botten med det.

Skulle jag blicka bakåt och gräva i det gamla skulle jag tappa allt och sjunka i det dåliga och inte må bra en enda dag.

Men man biter ju ihop och går vidare så man kommer upp på benen igen och kan leva och må bra. Det är så vi funkar ju.

Men varför finns det då dom som gräver och gräver? Varför inte avsluta det gamla och blicka på det nya och bättre?

ADIOS!